08.03.10



Länge nu har jag varit fast i allt för negativa tankar. Jag vet inte varför det har varit så, men jag vet att det har varit så och det ha även alla runtom mig märkt. Jag har sovit för lite, varit otrevlig allt för ofta, fastnat i dåliga tankar om saker som har hänt i mitt liv och alltid tagit ut förlusten i förväg. Jag har länge tänkt att allt jag gör är dåligt och allting jag någonsin gör kommer att vara dåligt osv. Men just idag, när jag steg upp ur sängen några minuter efter kl. 6, klarvaken och lugn, så insåg jag hur mycket enklare allting blir och man bara slappnar av och tänker att allting kommer ordna sig. Det är ingen idé att man stressar upp sig över betyg, sitter till klockan 3-4 på nätterna för att plugga, tänker att allt i livet suger och att hela ens framtid kommer gå dåligt. För varje motgång jag stötte på tyckte jag att livet sög mer och mer, och vart tog dom tankarna mig? Ingenstans. Verkligen, ingenstans. Så jag satte på den gladaste musiken jag har på min Ipod, flätade mitt hår, la på lite smink och andades. För första gången på länge kunde jag faktiskt stå vid mitt fönster några minuter på morgonen och bara andas. Jag behöver inte sträva efter att se perfekt ut varje dag och sminka mig jättejänge och få panik över mitt hår, för ingenting kommer ändå någonsin bli så perfekt som jag vill att det ska bli, det är helt enkelt omöjligt, ingen är ju perfekt. När jag var klar gick jag till bussen och riktigt kände hur solen lyste på mig och för en gångs skull uppskattade jag faktiskt den fina snön som låg på marken, vilket jag inte har gjort en enda gång denhär vintern. Jag känner helt enkelt att livet är bra mot mig idag, att idag är det fint att leva och att jag ska sträva efter att, från och med nu, alltid ha sådana här dagar, för det mår man faktiskt bättre av.

Det låter klyschigt, men just idag har jag inte mycket mer att säga till er än att ni ska leva livet.
För livet, det är en rätt fin sak som man bara får uppleva en enda gång, så ta vara på det. <3

Kommentarer
Postat av: Sara

Man kan tänka sig allt ur två olika perspektiv. Antingen sker allt av en orsak. En orsak som kan sträckas så långt tillbaka som till vad än det är som var början till allt. Eller så finns det ingen nödvändig orsak och man kan påverka allt och själv styra sin skuta. Oavsett hur det är så finns det ett lugn att luta sig tillbaka mot. Om allt sker av en orsak, som inte kan påverkas, är väl det något lugnt och avslappnande i sig. Oavsett hur vi gör så kan vi inte påverka det. Det blir vad det blir, för att det ligger i naturlagarna, och det kunde/kan aldrig bli annorlunda. så det enda vettiga man kan göra är att luta sig tillbaka och njuta av färden. Eller, om det är så att man själv kan styra, kan man tänka sig att skönt är väl det. Att ingen annan drar ens trådar.



Det finns mycket fint där ute som är värt att uppskattas. Och oftast är det enda som krävs att man vekrligen stannar upp, och just andas.



Gällande tankar kan man alltid försöka bryta ner dom, se dem utifrån och se vad som faktiskt stämmer och vad man själv konstruerat utifrån förväntningar eller dylikt.



I slutändan är det bara nuet vi har. Oavsett om det är naturlagarna eller vi själva som styr. Så det enda vettiga verkar vara att ta vara på varje minut. Och andas.



"The mind in its own place, and itself, can make a heaven of hell, and a hell of heaven"



"Write it on your heart that everyday is the best of the year"



"When you arise in the morning, think of what a precious privelege it is to be alive - to breathe, to think, to enjoy, to love"

2010-03-08 @ 23:26:24
URL: http://caughtbyapicture.blogg.se/
Postat av: Lena Furberg

Helt rätt inställning Gabi! Fint skrivet. <3



Och kom ihåg: What's meant for you, won't go by you!



XOXO

2010-04-01 @ 14:18:23
URL: http://www.nvp.se/sv/Blogg/Lena-Furberg/

Kommentera inlägget här :

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0